ARVSKIFTE

Arvsrätten är en en av JuristHjälpens absoluta specialiteter, där en mycket hög kvalitet hålls vid genomförande av uppdragen.  Ofta anlitas JuristHjälpen efter det att en privatperson har avlidit angående de juridiska och privatekononomiska frågor, som då uppstår dels i själva dödsboet, som juridiskt sett utgör en egen juridisk person, dels rörande dödsbodelägarnas och arvingarnas interna förhållanden.

Arbetsgången angående boutredningen och dödsboförvaltningen är i huvudsak uppdelad i två steg: 1) bouppteckning och 2) arvskifte. Det första steget tar sikte på bouppteckningen och innebär att dödsboets tillgångar och skulder förtecknas och värderas per den avlidnes dödsdag. Även den efterlevandes makans/makens förtecknade och värderade tillgångar och skulder intas i bouppteckningshandlingen per den avlidnes dödsdag. Efter det att den s.k. bouppteckningsförrättningen har hållits skickas bouppteckningshandlingen till skatteverket för registrering.

När bouppteckningen har registrerats hos skatteverket och har erhållits i retur i original kan man sedan gå vidare till det andra och avslutande steget i dödsboförvaltningen det s.k. arvskiftet. Den registrerarde bouppteckningshandlingen utgör i original en gilitg legitimationshandling för dödsboet. Med hjälp av denna kan t.ex. dödsbodelägarna gemensamt försälja egendom ur dödsboet och genomföra olika typer av nödvändiga ekonomiska transaktioner, oftast i syfte att avveckla dödsboet. Arvskiftet innebär i praktiken att dödsboets nettotillgångar (= tillgångar – skulder) skiftas ut på dödsbodelägarna. Oftast kan arvingarna efter studier av ärvdabalken m.m. komma överens om hur skiftet ska gå till och vem som erhåller vad ur dödsboets nettotillgångar (egendomsmassa) i avräkning mot sina arvslotter. Överenskommelsen manifesteras sedan genom att en skriftlig arvskifteshandling upprättas och undertecknas av samtliga dödsbodelägare i enlighet med ärvdabalkens bestämmelser. Om dödsbodelägarna inte kan komma överens måste en boutredningsman alternativt en arvskiftesman utses av tingsrätten. Denne har då genom tingsrättens förordnande befogenhet att fatta tvångsmässiga beslut angående dödsboförvaltningen och arvskiftet. Boutredningsmannens tvångsmässiga beslut kan sedan överklagas och klandras i tingsrätten inom föreskriven fatalietid. När avskiftet inte längre kan överklagas, dvs. när arvskiftet har vunnit laga kraft alternativt när överenskommlse träffats och manifesterats i en skriftlig handlingen, som ej (längre) går att överklaga och klandras upphör dödsboet som juridisk person.