JuristHjälpen slår vakt om människors civila fri- och rättigheter.

Om juridiken verkligen ska kunna bli tillgänglig för alla och bli ett naturligt inslag i vardagen så måste alla också vara lika inför lagen. Detta innebär bl.a. att alla måste ha rätt till en rättvis rättegång och till en rättegång inom rimlig tid. Så är det inte alltid idag, vilket flertalet fall hos Justitiekanslern och Justieombudsmannen uvisar. Det är helt enkelt inte acceptabelt att man kan få vänta 4-7 år på att få sin sak prövad i första instans. Det är också under all kritik att våra politiker en gång för alla inte tilldelar domstolsverket tillräckligt med resurser så att domstolarna har tillräckligt med personal och lokaler så att rättegångar kan hållas inom rimlig tid och på ett rimligt sätt.

Angående rättshjälpslagen
I många fall får olika utsatta människor inte ekonomisk ersättning i form av s.k. rättshjälp för att kunna driva sin sak på ett rimligt sätt i domstol. Rättshjälpslagen som innehåller en rad olika komplicerade gränsdragningsfrågor blir svår att förutsäga och leder i en del fall till godtycklig rättstillämpning. När rättshjälp ska tilldelas behandlas inte alla människor lika, bl.a. på grund av de olika svåra gränsdragningsfrågorna. Den ojämlika behandlingen från fall till fall innebär en rättsosäkerhet för den enskilde och ibland framstår det mer som en slump om klienten fick rättshälp eller inte i ärendet. Det kan till och med bli en avancerad tvist i tvisten angående rättshjälpens vara eller icke vara i målet, som ändå handläggs vidare. Den enskilde tvistar i rätthjälpsfrågan mot en myndighet, domstolsverket. Om rättshjälpsersättning inte erhålls så kan detta få rent katastrofala följder för den enskilde, som kanske blir tvungen att lämna sin bostad eller ställs inför en ekonomisk och mänsklig ruin för att man inte kunde få ett sakkunnigt rättshjälpsbiträde i en tvist t.ex. i ett socialförsäkringsärende om sin rätt till sjukersättning. Tiden är nu inne för att reformera och justera rättshjälpslagen på åtskilliga punkter inte minst så att den förenklas.

Rättshjälpslagens nivåer för erhållande av rättshjälp inte har justerats i takt med prisökningstakten i det övriga samhället. År från får därför ett allt mindre antal människor rättshälpsersättning, vilket ligger inbyggt i det nuvarande rättshälpslagen, där beloppet angående sökandens ekonomiska förmåga har fixerats i lagen, som avgörande kriterium dels för hur mycket rättshälp dels för om man ska kunna få rättshälp överhuvudtaget . Samma nivåer gäller sedan 1999 (se 23 § i rättshjälpslagen). Reglemässigt har man i andra sammahang indexeringar och/eller nivåer som är kopplade till prisbasbeloppet, t.ex. gällande barnens behov då man ska räkna ut underhållsbidrag till barn. När den enskilde inte tilldelas tillräckliga resurser för att driva sitt ärende blir rättstillämpningen ojämlik, speciellt när motparten är en myndighet, som har det resursmässiga övertaget.

Kristoffer Gråborg som är JuristHjälpens ägare arbetar kontinuerlig med att förbättra människors civila rättigheter. Tveka inte att ta kontakt om du har uppslag!