FAMILJERÄTT

JuristHjälpen är ett nischat företag i familjerätt. Familjerätten kommer i främsta rummet och för detta område håller JuristHjälpen en mycket hög kvalitet inom samtliga arbetsområden.

Skilsmässa och samboseparation
JuristHjälpen biträder vid skilsmässor och samboseparationer. I dessa siutationer är det viktigt att komma till avslut i tre viktiga frågor. Den första frågan rör den ekonomiska uppgörelsen mellan parterna den s.k. bodelningen. Det är viktigt att parterna efter en skilsmässa slutreglerar sina inbördes ekonomiska förhållanden inom rimlig tid och på ett korrekt sätt. Det är egentligen först efter bodelningen som parterna kan gå vidare i livet var och en på sitt håll på ett rimligt sätt.

Den andra frågan handlar om barnen och då hur barnens vårdnad, boende och umgänge ska se ut. Den tredje frågan gäller även den barnen och handlar om det underhållsstöd alternativt underhållsbidrag som ska utges för bestridande av barnens utgifter och kostnader.

Bouppteckning och arvskifte
Arvsrätten är en en av JuristHjälpens absoluta specialiteter, där en mycket hög kvalitet hålls vid genomförande av uppdragen.  Ofta anlitas JuristHjälpen efter det att en privatperson har avlidit angående de juridiska och privatekononomiska frågor, som då uppstår dels i själva dödsboet, som juridiskt sett utgör en egen juridisk person, dels rörande dödsbodelägarnas och arvingarnas interna förhållanden.

Arbetsgången angående boutredningen och dödsboförvaltningen är i huvudsak uppdelad i två steg: 1) bouppteckning och 2) arvskifte. Det första steget tar sikte på bouppteckningen och innebär att dödsboets tillgångar och skulder förtecknas och värderas per den avlidnes dödsdag. Även den efterlevandes makans/makens förtecknade och värderade tillgångar och skulder intas i bouppteckningshandlingen per den avlidnes dödsdag. Efter det att den s.k. bouppteckningsförrättningen har hållits skickas bouppteckningshandlingen till skatteverket för registrering.

När bouppteckningen har registrerats hos skatteverket och har erhållits i retur i original kan man sedan gå vidare till det andra och avslutande steget i dödsboförvaltningen det s.k. arvskiftet. Den registrerarde bouppteckningshandlingen utgör i original en gilitg legitimationshandling för dödsboet. Med hjälp av denna kan t.ex. dödsbodelägarna gemensamt försälja egendom ur dödsboet och genomföra olika typer av nödvändiga ekonomiska transaktioner, oftast i syfte att avveckla dödsboet. Arvskiftet innebär i praktiken att dödsboets nettotillgångar (= tillgångar – skulder) skiftas ut på dödsbodelägarna. Oftast kan arvingarna efter studier av ärvdabalken m.m. komma överens om hur skiftet ska gå till och vem som erhåller vad ur dödsboets nettotillgångar (egendomsmassa) i avräkning mot sina arvslotter. Överenskommelsen manifesteras sedan genom att en skriftlig arvskifteshandling upprättas och undertecknas av samtliga dödsbodelägare i enlighet med ärvdabalkens bestämmelser. Om dödsbodelägarna inte kan komma överens måste en boutredningsman alternativt en arvskiftesman utses av tingsrätten. Denne har då genom tingsrättens förordnande befogenhet att fatta tvångsmässiga beslut angående dödsboförvaltningen och arvskiftet. Boutredningsmannens tvångsmässiga beslut kan sedan överklagas och klandras i tingsrätten inom föreskriven fatalietid. När avskiftet inte längre kan överklagas, dvs. när arvskiftet har vunnit laga kraft alternativt när överenskommlse träffats och manifesterats i en skriftlig handlingen, som ej (längre) går att överklaga och klandras upphör dödsboet som juridisk person.