INSTITUTET FÖR EKONOMISK JURIDIK (IEJ)

Jag har valt att introducera och skapa ett nytt juridiskt institut benämnt institutet för ekonomisk juridik. Institutet får ses som ett utflöde från en praktisk juridisk arbetsmetod.

Med ekonomisk juridik menar jag innehållet i den juridik eller de rättsregler, som leder till ett ekonomiskt utfall av något slag. Den ekonomiska juridiken tar således sikte på den s.k. rättsföljden, dvs. det ekonomiska utfallet. Den ekonomiska juridiken följer en praktisk juridisk arbetsmetod och avgränsas utifrån rättsföljden, dvs. den slutsats, som kan dras efter den juridiska prövningen i ett enskilt ärende. Den praktiska juridiska metoden kan förenklat sägas bestå i att man först utreder om rättsfakta föreligger eller inte och om dessa kan bevisas (bevisfakta). Rättsfakta är sådana faktiska sakförhållanden i ett enskilt fall, som leder till att en rättsregel blir tillämplig. Sedan när dessa rättsfakta har utretts och konstaterats (bevisats eller medgivits) kan man sedan göra en bedömning vad sedan rättsföljden blir, som själva rättsregeln påvisar i detta fall det ekonomiska utfallet.

Oftast räknar man på vad man kan vinna och vad man kan förlora genom ett visst handlande t.ex. av att kräva sin rätt gentemot en motpart kanske ibland ända så långt, som in i en domstol. Det ekonomiska utfallet i det enskilda fallet blir således en viktig faktor i den praktiska rättstillämpningen ur olika perspektiv och en viktig avgränsning och beskrivning av juridikens följder (slutdestination). Enligt mitt förmenande bör detta fokus leda till nya slutsatser, förfinade och förbättrade bedömningar i rättstillämpningen.

Traditionella juridiska discipliner utreder och beskriver olika ämnesråden utifrån andra avgränsningar än rättsföljden. Ämnesindelning utgår ofta från den ifrågavarande miljön där olika rättigheter och skyldigheter uppstår. Exempel på vanliga sådana miljöer är familjen (familjerätt), arbetsplatsen (arbetsrätt), bostaden (fastighetsrätt) m.m. Det är i och för sig inget fel i en sådan ämnesindelning, som skulle kunna beskrivas som horisontell. Om nu en sådan traditionell ämnesindelning kan beskrivas, som horisontell så skulle den ekonomiska juridiken kunna beskrivas som en vertikal disciplin. Det är min förhoppning att den ekonomiska juridiken kan leda till ökad förståelse för tillämpad och praktisk juridik. Den ger också en god översikt över de regler som den enskilde ofta(-st) eftersöker och har funderingar på. Den ekonomiska juridiken kan ses som en ny dimension. Den traditionella ämnesdisciplinerna används, som lokaliseringshjälpmedel, för att sedan avgränsas mot de ekonomiska rättsföljderna (utfallen) inom respektive traditionell ämnesdisciplin. Den ekonomiska juridiken får härmed sin roll som en metodisk komplettering och utveckling av de tidigare synsätten.

Stockholm, den 28 maj 2011

Kristoffer Gråborg